Industribullerremiss

Det kan bli en lite oväntad effekt av Naturvårdsverkets och Boverkets remissförslag till vägledning om industribuller som avser att höja tillåten bullernivå utanför så kallad bullerskyddad bebyggelse – det kan bli FÄRRE byggbara lägen runt hamnar och annan verksamhet där inslaget av lågfrekvent buller är väsentligt! Kostnaderna för bullerutredningar för alla verksamheter, som inte uppenbart är utan problem, kommer att bli betydligt högre än idag, samtidigt som magnituder med mer data kommer att behöva bli offentligt tillgänglig från verksamheterna. Det var kanske inte detta man hade tänkt!

Mer kostnader?

Jo, med dagens riktvärden för industribuller behöver man normalt inte dimensionera husen efter industriernas buller, eftersom man för det mesta klarar inomhusnivåerna nattetid och de fall när man egentligen har problem att uppfylla kraven ligger under radarn.

Om man höjer de tillåtna nivåerna utomhus kommer man att behöva utforma nybyggda hus efter bullret från verksamheterna. Då behöver vi veta precis hur mycket det låter den värsta timmen på dagen och natten och hur mycket det låter från återkommande höga ljudtoppar både på dagen och på natten. Eftersom olika konstruktioner dämpar olika mycket vid olika frekvenser behöver vi också veta hur mycket basljud, hur mycket mellanfrekvent och hur mycket diskantljud det är. Detta behöver man veta vid varje frekvensband 31 Hz – 10 kHz, vid varje tänkt bostad, skola, sjukhus, kontor, etc. runt verksamheten och för varje bullersituation – annars vet man inte hur man ska bygga husen för att klara kraven inomhus.

Jämför det med att vi idag bara litar på att verksamheterna uppfyller gällande riktlinjer, att detta hanteras med tillsyn, och att man då normalt inte behöver mer information än så. Och verksamheterna behöver inte visa mer än att de uppfyller de gällande riktlinjerna.

Varför längre avstånd mellan verksamheter med basljud och bostäder?

Ljudisoleringen hos fönster och fasadväggar är ganska dålig vid låga frekvenser nästan oavsett hur bra de är vid höga frekvenser. Det går alltså inte att bygga bort med rimliga medel. Och visar man hur mycket det låter så kommer ibland längre avstånd att krävas för att man ska kunna klara inomhuskraven.

Om vi tittar på den ljudisolerande förmågan i dBA hos riktigt bra fönster och standardfönster när ljudet är jämnt fördelat mellan olika frekvenser så är skillnaden mycket stor – ett standardfönster dämpar typiskt runt 30 dB och ett riktigt bra fönster kan dämpa strax över 50 dB.

Men, om vi istället studerar den ljudisolerande förmågan för låga basljud, typ 50 Hz, blir bilden en helt annan; skillnaden mellan standardfönster och de riktigt bra fönstren blir plötsligt till synes slumpmässigt varierande! Det finns fönster som har jättebra ljudisolering uttryckt i Rw som har 13 dB ljudisolering vid 50 Hz, andra med samma Rw som har 30 dB vid 50 Hz. Det intressanta är att det är i stort sett samma värden för standardfönstren!

Ljudisoleringen vid de lägsta frekvenserna är tämligen låg oavsett hur bra ljudisolering man har vid högre frekvenser. Med kommersiellt tillgängliga lösningar kommer vi inte att kunna ljudisolera mot riktigt låga frekvenser mer än cirka 30-35 dB (hänsyn taget till bra fasadvägg, cirka 30% fönster i fasaden, rimlig marginal från labvärden etc.). Såvida vi inte gör fasadväggarna i typ 300 mm betong med små gluggar i – då kan vi komma upp till som bäst cirka 40 dB.

Ett enkelt exempel

Buller i hamnar, från bussterminaler, rangerbangårdar, sågverk etc. har inte sällan ett betydande inslag av lågfrekvent ljud. Om vi antar att 10 % av det A-vägda ljudet finns vid 50 Hz under den timme på dagen när ljudnivån är som högst, och att man då har totalt 55 dBA vid närmaste bostadsfönster – ett fullt rimligt fall med dagens riktlinjer med 50 dBA under hela dagperioden – så kommer ljudnivån utomhus vid 50 Hz att vara 45 dBA. A-vägningen är 30 dB vid 50 Hz, vilket ger 75 dB linjär ljudnivå vid 50 Hz. Med riktigt bra fasad och fönster kommer vi som sagt upp till cirka 30 dB ljudisolering som bäst och då får vi 45 dB inomhus. Kravet inomhus vid 50 Hz är 43 dB enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd som enligt rättspraxis från MMÖD gäller här. Resultatet blir ett överskridande redan med dagens riktlinjer! Men det har hittills varit under radarn.

Går det att höja bullret 10 dB mer än idag? 

Nej, naturligtvis inte om det innehåller betydande lågfrekvent innehåll.

Höjer man riktvärdena så kommer man behöva dimensionera fasaderna för de bullerskyddade bostäderna. Men, det räcker ju inte. Man kan ju inte bara räkna på de bullerskyddade bostäderna när man ser att situationen strax invid bara ligger någon dB lägre ner – man måste räkna på alla bostäder! Allt det som tidigare varit under radarn. Samordningen mellan PBL och Miljöbalken kräver ju att man hanterar detta i samband med alla nya bostäder. Och informationen behöver bli tillgänglig från ALLA verksamheter som inte uppenbart är oproblematiska.

Frågan är tämligen komplicerad, och jag har ändå inte tagit med en massa viktiga detaljer som påverkan av rumsresonanser vid låga frekvenser, projekteringsosäkerheter och mätosäkerheter vid dessa frekvenser. Och problemen med att handla upp fönster med ljudkrav vid 50 Hz, där vissa tillverkare inte ens mäter. Listan kan göras lång.

Slutsats

Slutsatsen jag drar är dock tydlig – höga bullernivåer utomhus vid låga frekvenser är ett stort problem. Byggnadstekniska åtgärder ger begränsad effekt vid låga frekvenser och eftersom det måste gå att bygga husen med kommersiellt tillgänglig teknik så blir resultatet att man i vissa fall kommer att behöva ha längre avstånd än idag till bostäder när frågan kommer upp ur radarskuggan. Och det gör det om man höjer riktvärdena för buller från verksamheter över dagens nivåer.

Boverket måste göra en ordentlig konsekvensutredning av de här frågorna och sen återkomma med sitt förslag till vägledning, om de vågar göra lågfrekvensmonstret synligt för radarn. Att som idag hänvisa till att det är en vägledning och inte ett allmänt råd och att man därför inte behöver göra någon konsekvensutredning håller inte, när Naturvårdsverket i sin remiss säger att vägledningar i praktiken har visat sig ha samma juridiska status som allmänna råd! Tyvärr har ju dock Naturvårdsverket helt missat de frågor som jag tar upp här i sin konsekvensutredning.

Göteborg 2014-11-28

Gärdhagen Akustik AB

Bo Gärdhagen