Här är i princip det svar vi skickat in som svar på remissen om effektivare plan- och bygglag:
Vi på Gärdhagen Akustik AB är remissinstans för Boverkets och Naturvårdsverkets förslag till vägledningar om industribuller och har i genomgången av detta funnit ett väldigt viktigt problem att beakta: Att bullervillkor för industrier idag normalt är utformade i dBA, men att möjligheten att ljudisolera byggnader mot industribuller i flera fall i stor utsträckning beror på bullrets lågfrekventa innehåll och andra parametrar.
Nu till det som berör avsnitt 6.1 i Ds 2014:31 – för att kunna dimensionera fasadisoleringen hos bostäder och verksamhetslokaler mot industribuller räcker det inte med dag-, kväll- och nattekvivalenta dBA-nivåer och maximala dBA-nivåer nattetid, som är det som redovisas i dagens bullervillkor. Men man behöver även ha frekvensfördelning av ljudet, ljudnivån under den mest bullrande timmen, maximalnivå dag- och kvällstid, med mera. Det föreligger nämligen krav på dessa parametrar inomhus i bostäder, och fasadväggar och fönster dämpar olika frekvenser väldigt olika bra.
Är det då en skärpning av villkoren att villkoren preciseras med många fler parametrar än vad som har gällt tidigare? Jag tycker att det inte borde anses vara en skärpning om dessa preciseringar baseras på verksamhetens prognos om dess planerade utveckling inom befintliga villkor. Men det kan man ju inte vara säker på att rätten tycker vid en tvist. Det innebär ju exempelvis att man inte kan byta maskiner utan att säkra upp att deras frekvensinnehåll håller sig inom uppsatta ramar. Industrin skulle naturligtvis kunna lägga sin prognos så att alla tänkbara scenarior ryms inom detta, men det skulle samtidigt innebära kraftiga överdimensioneringar och kostnadsökningar för bostäderna runt omkring – så det behövs en avvägning mellan intressena här. Detta är inte enkelt!
Vid nuvarande tillåtna utomhusnivåer, exempelvis högst 40 dBA nattetid, är det sällan ett väsentligt problem att hantera detta – kraven på byggnadskonstruktionerna blir normalt ändå enkla att uppfylla. Problemet kan dock bli tämligen besvärligt att hantera om förslagen till vägledningar om industribuller går igenom, med väsentligt höjda ljudnivåer utomhus.
Jag skulle vilja föreslå att texten förtydligas så att ett preciserat bullerkrav på verksamheten, exempelvis med ljudnivå under mest bullrande timme, frekvensfördelning av ljudet, och maximal ljudnivå dagtid, baserat på verksamhetens prognos om dess planerade utveckling inom befintliga villkor, inte ska ses som strängare krav utan endast precisering av redan ställda krav för att fastställa förutsättningarna för bostäderna.
Man behöver även bestämma vem som ska bekosta den bullerutredning som krävs för att göra denna precisering av kraven – även om det ur mitt perspektiv är rimligt att de som vill bygga bostäder ska stå för dessa kostnader. Det är dock värt att notera att kostnaden för denna typ av preciserad bullerutredning kan vara hög och kan i praktiken utgöra hinder för byggnation om det inte slås ut på flera bostäder.
Läs gärna min korta text på http://www.gardhagen.se/nyheter.php?nyhet=19 där jag går igenom problemet ur perspektivet med ändrade riktvärden.
I grund och botten är problemet att det måste kunna gå att bygga bort bullret och man måste veta hur mycket buller man ska bygga bort.
Detta gäller i första hand nya bostäder på befintliga detaljplaner och nya detaljplaner där man inte under arbetet har förutsett behovet av ovannämnda preciseringar.